Slutredovisning

Följande text utgör den vetenskapliga slutredovisning av Löflingprojektet som jag lämnade till Riksbankens Jubileumsfond i mars 2015. Den är även tillgänglig i en engelsk version och åtföljdes av en publikationslista som finns här.

Syfte och vunna resultat

Syftet med projektet har varit att utifrån den svenske botanisten Pehr Löflings (1729–1756) livsgeografi undersöka den linneanska botanikens genomslag i Europa och få en bättre förståelse för dess användning i koloniala företag ur ett globalhistoriskt perspektiv. Tanken var att göra detta genom att studera de möten som uppstod mellan Löfling och den linneanska systematiken i Uppsala, mellan honom som linneansk ”apostel” och det spanska vetenskapssamhället i Madrid samt mellan honom som europeisk vetenskapsman och ursprungsinvånarna i dagens Venezuela.

I grunden har denna inriktning inte ändrats under arbetets gång, även om jag efter hand i viss mån har reviderat projektets teoretiska utgångspunkter. Framför allt rör det resonemangen i ansökan kring centrum/periferi och relationen mellan nivåer och begrepp som lokal, national och global, vilka var ett sätt för mig att strukturera de sammanhang Löfling rörde sig i. Dessa perspektiv var aldrig avsedda att användas okritiskt, men i relation till senare års forskningsdiskussion inom den globala vetenskapshistorien om ”circulation of knowledge” (kunskapsflöden) och ”go-betweens” (mellanhänder) blev de alltmer problematiska och har därför tonats ner.

Den förskjutningen ligger helt i linje med min egen tidigare forskning om de s.k. Linnélärjungarnas utomeuropeiska resor, där jag ifrågasatt den starka fokuseringen på Linné som individ och hävdat att dessa resor borde ses i ett bredare sammanhang av många olika aktörer – främst resenärerna själva – med skiftande motiv. Ett första resultat av projektet är att jag nu kunnat undersöka ett exempel på detta, genom att följa hur Pehr Löfling i Spanien och Sydamerika inte bara försökte lägga grunden till en framtida karriär genom att befästa sin relation till Linné och andra nyckelpersoner i Sverige, utan också genom att aktivt söka göra sitt namn bekant för internationellt ledande botanister. I Madrid arbetade han samtidigt målmedvetet för att bygga upp goda relationer till de spanska forskare och politiker han var beroende av, för att kunna göra den resa till Cumana och Guayana som kunde bli avgörande för hans framtidsutsikter som naturalhistoriker.

Det andra huvudresultatet rör Löflings roll i den förändringsprocess där linneansk naturalhistoria utvecklades från ett utpräglat nationellt projekt – om också med globala rötter – till ett företag på europeisk och global nivå, ofta i kolonialismens tjänst. Genom arkivstudier och det forskningssammanhang projektet placerats in i, har jag kunnat fördjupa kunskapen om något som i allmänna termer var bekant sedan tidigare, nämligen att Löfling var ett av de första exemplen på denna utveckling genom sin medverkan i ett mycket aktivt pågående kolonisationsföretag. I redovisningen av hur detta konkret gick till har jag också kunnat bidra till diskussionen om de så kallade ”go-betweens” i de globala kunskapsflödena; jag menar att även europeiska vetenskapsmän som Löfling på ett utpräglat sätt kunde få en sådan roll i vissa lägen.

Bland naturbilderna i Löflingarkivet i Madrid, varav flertalet utfördes av professionella ”ritare”, finns några teckningar som tros vara av Löflings hand. En av dessa avbildar olika ursprungsinvånare (”Yndios”) i Cumanaprovinsen i dagens Venezuela. (Archivo del Real Jardín Botánico, CSIC, Madrid, Div. II lám. 198, beskuren; © RJB-CSIC.)

Ett tredje spår knyter an till Löflings position som just mellanhand, placerad i skärningspunkten mellan olika traditioner, kulturer och identiteter i såväl Madrid som Nya Andalusien. Denna position och källornas karaktär, framför allt hans många brev till olika kategorier av mottagare – familj, ungdomsvänner, lärare och ”gynnare” i Sverige, spanska kolleger och myndighetspersoner – har gjort det möjligt att undersöka hur hans identitet kontinuerligt omförhandlades allt efter situation och relation(er). De grupptillhörigheter som forskningen på senare år oftast varit intresserad av, såsom nationella, etniska och religiösa, förekom på olika sätt hos Löfling, men de var ofta direkt kopplade till hans självidentifikation som en linneansk botanist. De egenskaper han förknippade med ”andra” naturalhistoriska traditioner tillskrev han sålunda också i viss mån spanjorerna som folk eller nation, en kategori som i sin tur var oupplösligt förbunden med den för honom främmande katolicismen.

Arbetet har också gett upphov till nya frågor kring Löflings verksamhet i ett större perspektiv. För det första skulle det vara intressant att mer djupgående relatera studien av honom till andra intressenter i hans resa och deras motiv, och vad detta säger om förhållandet mellan vetenskap, kolonialism och politik under 1700-talet. Ansatser åt det hållet har gjorts inom projektet, men det kunde utvecklas betydligt med ytterligare källstudier och genom att sammanföra den omfattande spanska litteraturen – bland ”internationella” (dvs. engelskspråkiga) forskare ofta relativt okänd – med den på svenska och engelska. För det andra har projektet gjort mig mer förtrogen med de spansk-svenska relationernas historia ur ett kolonialt perspektiv. En studie av de långvariga svenska ansträngningarna att förvärva en koloni från Spanien i Karibien eller på Sydamerikas kust, skulle kunna bli ett mycket intressant bidrag till Sveriges globala historia.

Internationell förankring och forskningsinformation

Projektet har bedrivits i ett löst, fristående samarbete med den spanske historikern Manuel Lucena Giraldo, och i fortlöpande samverkan med forskare och arkivpersonal vid Real Jardín Botánico i Madrid. Lucena Giraldo är numera verksam i Bogota, Colombia, dit jag reste i oktober 2013 för arkivarbete och forskningspresentationer vid Universidad de los Andes och Pontificia Universidad Javeriana. På grund av förändrade förutsättningar mot slutet av projektperioden har Lucena Giraldos insats inte kunnat bli så stor som planerat, men han har bidragit som medförfattare till en av projektpublikationerna.

Den spansk-colombianske botanisten José Celestino Mutis (1732-1808) exemplar av Pehr Löflings postumt utgivna huvudverk Iter Hispanicum (1758) finns bevarat i Colombias nationalbibliotek. Mutis betraktas som en centralfigur i det sena 1700-talets latinamerikanska naturforskning och var under många år en av Carl von Linnés korrespondenter. (Biblioteca Nacional de Colombia, F. Mutis 2996; publiceras med tillstånd från BNC.)

Bl.a. genom kontakter med och via Hanna Hodacs vid University of Warwick (UK) har jag också ingått i nätverk med nordeuropeisk och anglosaxisk tyngdpunkt. I maj 2012 deltog vi i en internationell workshop om ”Linnaean Worlds” i Pittsburgh dit vi bjudits in att presentera papers efter en urvalsprocess. Hodacs och jag arrangerade själva en workshop i oktober 2012 med deltagare från flera länder, bl.a. USA och Hong Kong, i samarbete med Karl Grandin vid Kungl. Vetenskapsakademiens Centrum för Vetenskapshistoria. I november 2014 anordnade vi tillsammans med Stéphane Van Damme vid EUI en uppföljning där deltagarna diskuterade utkast till texter för den antologi som dessa träffar ska utmynna i.

Mellan 2011 och 2014 har jag, utöver ovanstående, närvarat med eller utan egna papers vid flera mindre konferenser, symposier och workshops i Spanien, England och Sverige, och hållit en handfull populärvetenskapliga föreläsningar i Colombia och Sverige. Huvuddelen av min utåtriktade forskningsinformation har annars skett genom en serie blogginlägg om Löfling och om projektet, de två första åren på en särskild projektblogg (https://pehrlofling.wordpress.com) och sedan 2013 på min personliga webbplats (http://kennethnyberg.org), där jag också haft en kalender över projektaktiviteter. Den nu avsomnade bloggen kommer under våren 2015 att göras om till ett permanent projektarkiv med dokumentation och resurser av olika slag.

För att kunna nå en bredare publik på ett mer traditionellt sätt, hoppas jag sedan projektet avslutats kunna författa en mindre, populärvetenskaplig bok på svenska om Löfling och hans värld – men det ligger utom ramen för denna redovisning.

Publikationer och publiceringsstrategi

Från början var planen att projektet skulle redovisas i tre tidskriftsartiklar, en vardera för de tre huvudsakliga platserna och perioderna i Pehr Löflings vuxna liv: Uppsala, Madrid och Cumana/Guayana. På grund av den teoretiska förskjutningen till ett fokus på kunskapens cirkulation blev dock den modellen mindre lämplig. Istället har den övergripande strukturen med de tre platserna och perioderna integrerats i varje text, där jag utgått från denna struktur i analysen av de frågor som behandlats i respektive publikation.

I slutfasen av arbetet, då ett antal mindre centrala skrifter med anknytning till projektet redan var publicerade, erbjöd sig flera möjligheter till medverkan i lektörsgranskade antologier på välrenommerade internationella förlag. Fyra av projektets fem huvudpublikationer hittills är därför bokkapitel, varav tre i antologier med peer review (inklusive den Lucena Giraldo bidragit till), och en tidskriftsartikel. Därtill har arbetet utmynnat i sju texter som på något sätt relaterar till projektet men inte direkt handlar om just Pehr Löfling: ett bokkapitel, en (substantiell del av en) antologiintroduktion, ett läroboksavsnitt och fyra recensioner av skiftande längd.

Om jag bland samtliga projektpublikationer skulle välja ut de två viktigaste är det dels mitt och Lucena Giraldos kapitel i Hanna Hodacs, Kenneth Nyberg och Stéphane Van Damme (red.), Empire of Nature: A global history of Linnaean science in the long eighteenth century (publiceras våren 2016), dels mitt bidrag till Magdalena Naum och Fredrik Ekengren (red.), Encountering the ’Other’: Ethnic diversity, culture and travel in early modern Sweden (publiceras våren 2016). Den förra behandlar främst de två första av projektets huvudresultat, de som handlar om hur Löfling förhöll sig till olika aktörer och intressen knutna till hans resa för att främja sina kort- och långsiktiga syften, medan den senare diskuterar den tredje punkten om identitet och kulturmöten.

Vad gäller open access finns en av de primära publikationerna redan tillgänglig på min webbplats. För de som befinner sig i olika skeden av den redaktionella processen kommer jag inför publicering att begära att preprints får läggas ut på webben, och om möjligt även de publicerade versionerna (med eller utan embargo). Flera av de sekundära skrifterna är eller kommer inom kort också att bli tillgängliga och kan då nås via min webbplats.

Annons